Då va det klippt!

- Mamma, jag vill bara toppa håret, ungefär så här mycket ska bort (jag visar nääästan 5 cm)

-Va, så mycket!?! Jaja, då kör vi då.

-Ja, och kom ihåg, så hääär mycket bara, och så lite tunnare i topparna.

-Japp.

Mamma börjar klippa och det går smidigt. Suck, och återigen suck. 

-Det är ingen bra klippdag idag.

-Haha, nähä....(det här bådar ju bra...)

Någon minut senare

-Du?...det blev lite kortare än vad jag trodde det skulle bli...

mm, trodde det med, eftersom hon klippte på samma sida i hundra år!

-Ok, men bara jag inte är flintis eller har pottfrilla när du är klar, så fortsätt du.

Någon minut senare

-Du får nog gå till en frisör istället.

-Det är väl så dags att säga nu när allt redan är borta!!

Mamma klippte och klippte, och även när hon var "klar" såg hon ändå inte så nöjd ut. Konstigt, för jag blev jättenöjd. Beslöt mig för att en förändring var bra, även om det var en liten och ganska oförberedd en. 10 cm är borta och jag är glad!

Tack mamma. Äntligen är det klippt!